Mamman & Co

Då har familjen utökats med ännu en medlem. Bosse Efremov. En liten 12 veckors bekymmersfri kissemiss. I natt kände Bosse sig lite ledsen och saknade sin mamma men nu på morgonen tyckte han att de där tre brorsorna va allt lite intressanta och roliga ändå. Mamman och pappan såg också rätt så mysiga ut. De kunde man ju få lite gos och tröst utav. Gött å bli kliad under hakan va de med. Bosse är dock lite nervös för att träffa den där mormorn som brorsorna pratar om. Hört nått om att hon inte är så förtjust i katter. Men jag är ju så liten och söt tycker Bosse så hon kan ju inte va rädd för mig :)

Det hektiska livet fortsätter. Hur jävla svårt kan det vara att försöka tagga ner...inte binda upp sig hela tiden. Hålla sig utanför och bara vara. Tydligen i mitt fall omöjligt. Jag vill alla så väl, jag vill vara en super morsa, jag vill hjälpa alla människor, jag vill vara en karriärkvinna, snygg, smal och hälsosam. Låter det som en fungerande kombo...ja kanske viljan är bra men...man blir utvärderad hur och vad man en gör så varför försöka och lägga ner så kollosalt mycket energi i allt man gör, för vems skull? jag kör slut på mig själv och andra människor klarar sig ändå utan att jag breder ut mina händer och lägger fram hjärta och själ till åskådning samt allmän trampning. Men visst är det så det är ju för den kärleken man också får. Höga berg och djuuupa dalar. Nu släpper vi tankeverksamheten för en stund. Första serie matchen är spelad. Förlust, men vi gjorde en toppen match, bara jobba vidare nöta och träna på rutin. Så länge man har viljan att lyssna, lära och...