Mamman & Co

Heyyy. .yaa..då var man på hemmaplan nu. . Som läget känns nu då...ja kluvet är det. Känns ju alltså fantastiskt att det för en gångs skull finns läkare och team som lyssnar på än och går in för att försöka hitta en "lösning". Att lyssna och faktiskt Höra!..och sedan gå till handling. Det är en helt otrolig känsla..även om det har resulterat i en obotlig diagnos..så är det primära inte det utan en slags utblottade, själslig, kroppslig, ärlig bekräftelse. Ingen Annica roll att vara starkast, gladast och "fixigast" (ja eget påhittat ord för "vigerdigbekräftelsegenomattsäga,jamenduärsåduktigpådetdärAnnica,såjagblockarminegenbegränsningochsertillattdetfixas") Diagnosen jag "fått" heter Ehlers Danlos Syndrom-EDS en bindvävssjukdom man föds med och samt har jag utvecklat funktionella neurologiska somateseringssyptom. Är man intresserad av att veta mer om EDS klicka in på  Ehlers Danlos syndrome Visst känns surt att veta att man alltid kommer leva ...

Spenderar denna vecka på neurologiska avdelningen på USÖ. Äntligen läkare, fysioterapeut och arbetsterapeut som lyssnar, går till botten med alla symptom och gör en samlad bild. En diagnos tycks vara satt och imorgon blir det slutbesked och nu är det bara att blicka framåt och jobba med mig själv. surfplattan min bästa vän på kvällarnas dödtid Härlig avkoppling att måla, helt fantastiskt när man behöver en tanke "break" Påväg till fysioterapeut träning En liten avstickare hos brorsan å hälsa på, han ligger med blodförgiftning och bakterie i huden han. lite mat...eller vad man ska kalla det. De kollar lika konstigt på mig varje dag när jag lämnar potatisarna eller riset. (drar ner på kolhydraterna) Vart tilldelad lite hjälpmedel, handledsstöd till nätterna och kompressionsstrumpor till dagen, u lalala "feeling hot hot hot " Tack fina ni som hört av er och frågar hur det går och tack för besöket älskade Diana alltid härligt att...