Gårdagskvällen omplanerades till kineckt utmaning med brorsor och vänner at casa Efremov. Bowling, dans, fotboll och friidrott i ett vardagsrum. Det är inte illa det. Känns i kroppen vill jag lova. Lite tung i huvudet måste jag erkänna, det behövdes många "vätskepauser" :)
Patric och Karin kör järnet till Just Dance 2, Karin piskade Patric :)
Mange och Tobbe briljerade i bowling, STRIIIIIKE!
I fredags anlände denna i brevlådan:
Så nu gäller det att ladda upp. Måste bräcka förra årets tid, tror jag sprang på 32 min (om jag minns rätt). Då sprang jag visserligen skadad och hade väl sprungit ca två-tre gånger á 3,5 km innan. Förra årets lopp sprang jag nog på ren jädra vilja. För mig finns inget annat än att ge 110 % när jag ger mig in i något. Alltid ge allt man har. Jag blir oooerhört frustrerad om jag känner att människor i min omgivning har slapp attityd eller inte försöker ge sitt allt, för mig finns inget som heter ge upp, det är all in som gäller. På gott och ont ska jag väl säga. Hela sommaren efter loppet spenderade jag hos sjukgymnast, läkare och kiropraktor. Så i efterhand skulle jag väl inte ha sprungit överhuvudtaget. Men vaddå inse sina begränsningar????, NÄÄÄÄEEE vaddå?? ;) Moi?? En 14 åring i en 33 årings kropp ;)




Kommentarer
Skicka en kommentar